..med många funderingar och grubblerier....
...men om man kan säga att det slutar skapligt bra så får man vara nöjd...
Men det är märkligt hur man blir behandlad och att man måste behöva ner och må dåligt innan någon lyssnar...att man inte bara är ett namn i en powepoint....
Den här fina gossen får mej att vara glad och sansad, jag behöver inte förklara för någonting för honom, han bara förstår.....
....dessutom har han lite stökigt med sej själv just nu och då får jag försöka "hjälpa" honom...
Han har börjat lyfta på benet...bli stora karln, kissar på sina tassar och får naturlitgvis gå in i duschen och tvätta tassarna fler gånger om dagen om det vill sej riktigt illa.....
Han är lite pipig och gnällig, vill gärna hoppa upp på matte (mej) och bita tag i jackan, bita i kopplet, morra och leva rövare.....
Nåja det kommer nog snart att bli bättre.... "en" får ha tålamod!!!!
Koftan till lilla barnbarnet sitter på plats. Den passade jättebra tycker hon, väldigt mjuk och skön att ha på sej.....
Avsluta som vanligt kvällen med lite energipåfyllning...barbieklännningen är klar , ska blockas och sys ihop....
Imorgon kommer lilla barnbarnet hit och hon ska ta med sej sin barbie så vi kan prova klänningen....
Kram
Tråkigt att du inte känner dig lyssnad på.Så ska man inte ha det.Tur att vi har vovvarna som ger så mycket kärlek. Och så stickningen förstås. Koftan ser riktigt lyxig ut. Och barbieklänningen blir perfekt .
SvaraRaderaHa en skön söndag. Kram Eva
Ja, Eva det är inte alltid så lätt, men jag tror ändå nånstans att om man tillåter sej att se människan bakom ett namn så brukar det ordna upp sej. Du får oxå ha en skön söndag. Kram
Radera