Så har det gått en tid igen....

Nu är vi inne i december månad och jag har fortfarande gips ........

.vilket gör det väldigt svårt att sticka och virka  som jag väldigt gärna vill göra...

... men jag lyckades efter mycket besvär göra klart ett projekt som jag började på för lääängesedan. Det var en kurs i att utforska sömmarna i min symaskin och resultatet ska bli en väska . 

Den är klar nu!

Jag har försök att få till lite ny förvaring till mina kablar som tillhör mina stickspetsar...

..det är lite trassligt att veta vilken längd de olika kablarna har så det fick bli lite fina fickor sydda i genomskinlig, glittrig vinyl.

Och efter lite krångel med bara en hand som kan "arbeta" lyckades jag få till en liten, liten nessecär till ändstopparna och skruvnålarna till kablarna.......

Förut såg det ut såhär.....

...och såhär....

Ett litet barnbarn har kommit till familjen, en lite pojke som ska heta Malte. Malte har världens bästa storasyster och hon fick en tröja som visar det , Malte kommer att bli världens bästa lillebror så han måste så småningom få visa det han oxå. 

💖💙

Jag fixade en väska till lilla barnbarnet som hon kan ha alla sina småsaker i....

Jag lyckades knåpa ihop en stående nessecär....

...och en liten till, likadan som den i grönglittrig vinyl.

Lagom jobbigt att få ihop med bara ena handen och gipset som stöd....kan säga att det blev många, många svordomar.

Något som ändå var lite lättare.....små baggypants till yngste barnbarnet...han var så lite så minsta storleken var alldeles för stort.

farmor har fått sy storlek 44/46....

Och några baggydressar i 44/46. 

Vi får väl se hur mycket han växer på sig...eller om jag behöver sy fler små, små kläder.

💙

Lilla barnbarnet ville komma hem till farmor och sy lite...det blev lite kläder till barbie. 

Så mysigt att får rå om henne en stund i syrummet.

💖

Så äntligen dax att ta bort gipset efter 6 veckor....

En ny skena/ortos för att jag ska kunna "ta med" handen utan att belasta för mycket i mitt dagliga liv. Rackarns vad stelt det är....det gör inte ont men väldigt stelt. Jag rehabbar enligt program 5 ggr/dag, det fungerar bra och jag har lyckats få ihop tummen mot pekfingret...men det är låååångt kvar innan handen kommer fungera som den ska. 

Och att sticka och virka  är just nu inte att tänka på...... kanske i mitten /slutet på Januari 😢

Nåväl, jag får hitta på annat istället....

Den här snyggingen, Skrållan, vacker som en dag!

Det tycker Diezel och Melker, ja vi människor oxå förstås!

Deiezel och Melker och vi åkte och hälsade på och busade som bara den, sprang i skogen, käkade snö, busade , käkade mer snö , rullade i snön och busade lite till.

Med andra ord 

EN UNDER BAR DAG!!!

Kram