söndag, februari 28, 2021

Nu har det gått en vecka.....

..och jag har fortfarande svårt att förstå....

Att du , min moster, inte finns mer. Det gick så fort. 
Det är som om ni är på resa, jag fixar brevlådan, vattnar blommorna och ni kommer snart hem igen...men så är det inte. Jag vet att du inte kommer hem igen. 
Vila i frid kära moster.
Idag har det varit en underbart solig dag. 
Diezel har tagit oss på en långpromenad i det varma vädret, sedan blev det lite fika och slappa i solen på altanen. 
När man är sådär att man inte riktigt ska veta vad man ska ta sej till... man funderar på hur skört livet är... då måste man bara sätta sej och låta allt få "komma" tårar, leenden och minnen....när jag hamnar där så måste jag få sätta händerna i "nåt"...
Lilla barnbarnet fick sej lite trosor....
..och sen har det blivit lite vantar i veckan.... 
"Jytte"
...ett par till..
"Olivia"
...ett par till påbörjades ikväll...
"Ann-Britt"

Tankarna är som sagt många, det går aldrig att föreställa sig hur livet ska bli, det är som det är och jag saknar dej så kära moster.

Kram 

2 kommentarer:

  1. Men åh vad sorgligt 😢 Beklagar.... ♥️

    Oj vad du är produktiv! Och nu har du ju fått ett härligt rum för allt 👏🏼
    Vantarna är bara såå snygga! Älskar färgerna!!

    Pussa på Diezel från mamma, syster och vi tvåbeningar 🥰 Längtar till dagen då vi kan ses igen, men det är nära nu! 😍 Skogspromenad, matsäck, glada hundar, och trevligt umgänge 🤗
    Susanne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Susanne. Jaaa, vi längtar så tills vi kan träffas, Diezel saknar någon i sin storlek och bernerbusig att leka med.
      Kram

      Radera